Syfte och målsättning

Grunden för ett tryggt samhälle vilar på genomtänkta lagar och myndigheter som kan tillämpa dem ansvarsfullt. I vart fall en tidigare norm i Sverige var att gemene man hade stor tilltro till både lagstiftning och myndigheter. I delar en berättigad tilltro. Men verkligheten visar tyvärr även annat. Lagstiftning som saknar verklighetsförankring med orimliga konsekvenser som följd och myndigheters agerande som leder till orättvisor och rättsosäkerhet med allvarliga konsekvenser för privatpersoner och företag.

Föreningens syfte är att vid uppenbara brister i rättssäkerhet och trygghet peka på bristerna så att de blir så allmänt kända som möjligt och i god demokratisk anda konfrontera makthavare med förhållandena för att åstadkomma förändringar. Föreningens fokus är på hur vanliga privatpersoner och företagare upplever och påverkas av den myndighetsutövning de är utsatta för, både kontrollerande och skyddande. Inte hur politiker och chefer för myndigheter ”från ovan” upplever hur den är.

Föreningens målsättning är att få en sådan styrka och respekt att dess syften kan uppnås.

Föreningen riktar sig till alla som delar föreningens syfte och målsättning. Du kan läsa lite mer om detta under Om oss.

Bakgrunden till föreningens syfte och målsättning

Det har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas ett samhälle med fullständig rättvisa, men ett samhälle med allvarliga brister i rättsfrågor är ett samhälle utan trygghet. Enligt internationella undersökningar ligger Sverige fortsatt högt bland de länder som anses ha en hög rättssäkerhet. Men hur ser egentligen verkligheten ut om man tittar lite djupare?

FN:s kommitté mot tortyr har riktat allvarlig kritik mot Sveriges långa häktningstider. Brott som skapar otrygghet hos allmänheten, som gänguppgörelser och vardagsbrott har bedrövligt låg uppklarningsprocent. Problem som har mötts med likgiltighet under decennier. Internationella företag börjar tveka att investera i Sverige på grund av krångliga och svårbedömbara regelsystem med långa beslutstider.

Skyddet för egendom för privatpersoner och företag kan starkt ifrågasättas när det kommer till myndighetsutövning. Förvaltningsdomstolarna är de som har en central roll när det gäller att få sin sak prövad mot myndigheter. Det har visat sig i en undersökning som skedde 2018 att dessa domstolar får svidande kritik från advokater för brister i objektivitet och bevisvärdering. Domstolarna har även fått kritik för hanteringen av enskildas skydd i exempelvis migrationsfrågor och för deras orimligt långa handläggningstider.

Under åren har Skatteverkets service mot vanligt folk blivit allt bättre, men skyddet för företag mot Skatteverket är oroväckande svagt. Kraven på företag är stora och kan motiveras med att det är företagen som årligen ansvarar för inbetalningen till staten av en stor del av de drygt 2,1 triljoner kr som tas in i olika skatter och avgifter. Kraven på företagen återgäldas tyvärr långt ifrån alltid med respekt eller rättsligt skydd.

Några exempel på brister i rättsligt skydd;

• Skatteverket kan utan egentlig grund ta företags kapital i beslag under sin egen utredning, vilket kan få allvarliga konsekvenser för företaget.
• En våldsbrottsling får hjälp av en advokat medan en företagare som utsätts för ett omfattande ekonomiskt tvångsingripande nekas denna hjälp, i vart fall när det behövs.
• Skatteverket har rätt att mitt under pågående processer gå in och ta företags och privatpersoners egendom, alltså redan innan en tvistefråga är slutligt avgjord.
• Skattetillägg (straff) kan dömas ut till belopp som hotar företags existens, även om information om den ifrågasatta uppgiften har lämnats.
• En styrelseledamot kan utan vidare bli privat ansvarig för ett företags obetalda skatter/avgifter och dessutom sammanlagt tvingas betala långt mer till staten än skulden själv. Detta är särskilt allvarligt när grunden för ett starkt näringsliv är att det faktiskt finns personer som är villiga att ta de nödvändiga riskerna.

Man kan också fråga sig hur många fall det finns där utgången av en rättslig prövning berott på att företagaren eller privatpersonen helt enkelt inte haft resurser att stå emot myndigheternas övermakt. Säkerligen många och dessa ingår bara i en statistik över fullgoda rättsliga avgöranden, trots att ojämlikheten mellan parterna varit helt avgörande.

Ett annat problemområde är politikers och myndigheters bristande förmåga eller vilja att se till så att alla aktörer på den svenska företagsmarknaden följer de regelsystem som gäller. Detta förorsakar stor skada, speciellt för svenska företag och deras anställda. Det finns allt för många exempel på osund konkurrens i flera branscher, som beror på bristande åtgärder och ansvarstagande från statens sida. Att seriösa företag som utsätts för denna osunda konkurrens med kraftig prispress som följd ska kunna överleva eller vara föredömliga skattebetalare är en ren illusion.

Man kan tyvärr också konstatera att kritik mot lagstiftning och myndigheter ofta möts av instinktiv förnekelse eller begravs i ändlösa utredningar, vilket varken är konstruktivt eller förtroendeingivande.

Den slutliga ögonöppnaren och en starkt bidragande orsak till bildandet av föreningen Missing Justice Sverige var de häpnadsväckande bristerna i rättstillämpningen i Nojelfallet. Om du vill läsa mer om fallet, så hittar du Nojelfallet här. 

Avslutningsvis är det viktigt att betona att föreningens syfte inte är att driva processer i mål eller ärenden för privatpersoner eller företag. Det vill säga inte agera som exempelvis ombud i handläggning eller domstolsprocesser. Inte heller att anmäla eller driva processer mot enskilda tjänstemäns hantering av olika frågor. Föreningens fokus är istället att med stöd av fakta, genom offentliggörande och riktade påtryckningar, verka för en framtida väl fungerande lagstiftning och rättstillämpning samt att förhållandena hos myndigheter blir sådana att en saklig handläggning eller opartisk process kan ske, oavsett parternas styrkeförhållande.