Media utskick

till några företag/organisationer inom mediebranschen.

Missing Justice Sverige är en oberoende ideell förening med syfte att peka på uppenbara brister i rättssäkerhet och trygghet i Sverige för att få till stånd förändringar. I detta sammanhang begränsar vi oss till synpunkter på bara en grupp, nämligen drygt en miljon småföretagare (med mindre än 50 anställda).

När det gäller dessa kan man bekymrat fråga sig hur det kan vara möjligt:

• att Skatteverket godtyckligt kan beslagta företags tillgodohavanden under en långdragen utredning, som kan hota företags existens.
• att en företagare som blir utsatt för ett allvarligt ekonomiskt tvångsingripande inte får någon hjälp, medan staten villigt ställer upp med advokat för en grov brottsling.
• att en tjänstemän kan göra sig skyldig till uppenbara missgrepp med allvarliga konsekvenser, utan att i praktiken kunna ställas till ansvar.
• att styrelseledamöter privat kan tvingas betala företags obetalda skatter till staten med belopp som vida överstiger den verkliga skulden, med rena skenrättegångar i förvaltningsdomstolar, som Skatteverket vinner till 99 procent. Förvaltningsdomstolar som för övrigt utsatts för svidande kritik av advokater för bristande rättssäkerhet
• att personer kan få sin egendom beslagtagen under pågående processer utan att skuldfrågan är slutligt avgjord.
• att staten kan tvinga svenska företagare att följa omfattande regelverk med stora kostnader som följd, samtidigt som staten med öppna ögon lämnar vägen öppen för fusk och kriminalitet av andra i samma bransch.

Dessa exempel är lika besvärande för en rättsstat som tragiska för de som drabbas. Vän av ordning kan naturligtvis invända att de som faktiskt drabbas bara är en liten del av alla. Sant, men brister i rättssäkerhet och trygghet kan drabba alla när som helst. En berättigad fråga är hur det kan finnas sådana här uppenbara brister och vad de kan bottna i? Säkert flera anledningar, men i ett mer generellt perspektiv spelar säkert den svenska grundläggande normen, om att staten (kollektivet) ses som så mycket viktigare än enskilda individer. En annan generell faktor kan vara att vi hade fantastiska entreprenörer vid förra sekelskiftet, tillgång till rika naturresurser och har stått utanför två världskrig, vilket starkt bidragit till det välstånd vi har i dag.

I sig positivt, samtidigt som vi nog tagit mycket för givet och nu börjar tappa förståelsen för det ständiga engagemang och hårda arbete som krävs för att bibehålla ett samhälle med välstånd och rättssäkerhet.

Sedan finns det naturligtvis andra förhållanden som påverkar rättssäkerheten. Ett är att våra politiker har en uppenbar förkärlek för storföretag och gått hand i hand med dessa i decennier. Självfallet är de ekonomiskt viktiga och samtidigt välorganiserade med stor administrativ kapacitet, delaktiga i samarbeten med etablerade samhällsaktörer, har breda kontaktytor, är attraktiva på finansmarknaden och med chefer som gjort karriär i stora organisationer, inte helt olika myndigheters. De står helt enkelt för ordning och reda, som det nu så populärt heter. När det gäller våra småföretag har dessa inte sällan begränsad administrativ kapacitet, små resurser att stå emot omvärldsförändringar, saknar attraktionskraft på finansmarknaden och när de blir utsatta för myndigheters agerande kan de bli helt dränerade, både på tid och resurser. Förutsättningarna för småföretag är alltså radikalt annorlunda mot vad som gäller för storföretagen. Trots detta har de påtvingats regelsystem som till stor del är anpassade för storföretag.

Att den styvmoderliga behandlingen av småföretag vilar på betydande tankefel är uppenbart. Tankefel som underlättas av att dagens makthavare har en ytterst bristfällig kunskap om hur de verkliga förhållandena är för småföretagare.

Med några undantag tar man varken till sig att småföretagen har stor ekonomisk betydelse genom att svara för 40 procent av näringslivets bidrag till bruttonationalprodukten eller att de flesta storföretag har sina rötter i småföretag, som började med att någon var beredd att ta risker.

Detta leder oss in på en annan allvarlig aspekt, nämligen en avsaknad av förståelse för nödvändigheten av att ta risker och även få misslyckas. Till skillnad från många andra länder medför ett misslyckande i Sverige så stora problem för den enskilde att det allt för ofta blir omöjligt, att kunna göra en ny satsning. Säkerligen många kompetenta svenska småföretagare, som genom åren kvävts och hindrats från att bygga upp nya värdefulla företag, varav några säkert skulle kunnat utvecklas till storföretag.

Missing Justice Sverige har till att börja med drivit fyra fall av uppenbar rättsosäkerhet som berör småföretag och skickat en beskrivning av fallen till samtliga riksdagspartier, ansvariga departement och myndigheter. I breven har föreningen bett om två mycket enkla svar, nämligen om man anser att de beskrivna bristerna i fallen är acceptabla och om inte, om man är beredda att göra något åt det. Svaren? Inte så imponerande! Av sammanlagt 43 skickade brev har bara två myndigheter, två departement och ett politiskt parti bemödat sig om att svara. Om vi vill ha ett rättssäkert och tryggt samhälle med förutsättningar för ett vitalt näringsliv så kan vi inte ha ett system där statens intresse överskuggar individens, en djup okunskap hos beslutsfattare om verkliga förhållanden som småföretag och individer verkar i, regelsystem som trycks på grupper som egentligen är anpassade för andra, avsaknad av acceptans för nödvändiga risker och misslyckanden och absolut inte ett uppenbart ointresse från makthavare för frågorna som sådana.

Björn Fajersson för

Missing Justice Sverige

Trepunktsprogram för ökad rättssäkerhet och trygghet

Efter många års engagemang i frågor om rättssäkerhet och trygghet kan konstateras att två förhållanden sticker ut som anledning till de allvarliga brister som onekligen finns i dag. Naturligtvis påverkar egenintressen, både privata och partipolitiska, men än viktigare är politikers och makthavares uppenbart bristande insikt i vanligt folks och företagares förhållanden.

Denna bristande insikt har stor betydelse såväl vid lagstiftning och rättstillämpning som vid konstruktiv kritik mot olika brister. Om man inte förstår den verklighet man har makt över, så blir naturligtvis inte heller någon aldrig så konstruktiv kritik begriplig. Hur kan man komma till rätta med detta? Jo, låt oss föreslå två insatser som rör enskilda makthavare och en för en mer trygg och vital demokrati.

Åtgärder för makthavare

- Samtliga politiker i riksdagen och de högsta cheferna inom myndigheterna ska genomgå tre månaders praktik för ett seriöst och givande studiebesök i verkligheten. Denna kan bestå i praktiktjänstgöring inom till exempel sjukvård, äldreboende, polis, försäkringskassan, skolor, organisationer för hemlösa och kvinnojourer. Alltså inte riggade studiebesök för att få ett så gott intryck som möjligt, utan handfast ut tillsammans med poliser i tjänst, även i utsatta områden, ta del av utförsäkrades situation, arbeta aktivt inom sjukvård och äldreboende, skolor och några dagar på kvinnojourer. När det gäller den för makthavare så obegripliga företagsvärlden så åk till exempel med en lastbil några dygn med lastning, lossning och regler att följa och följ några småföretags verksamhet några dagar. Detta kombinerat med föreläsningar av aktörer från verkligheten och varför inte företagsspel med utmanande situationer och svåra beslutssituationer i nutid. Inte som i myndighetsvärlden där handlingar bedöms med facit i hand under månaders utredningar årsvis i efterhand. De sista dagarna kan ske i stilla eftertanke på lämplig plats innan praktikanten med ett i vart fall rimligt ”körkort” i hand kan ta sig an sin uppgift med bättre förutsättningar och säkert med större respekt från omgivningen än tidigare.

-  En punkt som vi och många andra gång på gång framfört som väsentlig ur rättssäkerhetssynpunkt är ett återinförande av ett verkligt tjänstemannaansvar. Efter att det tidigare regelverket togs bort på mitten av sjuttiotalet finns det i praktiken ytterst små möjligheter att ställa en tjänsteman till svars även för rent maktmissbruk. Bara vetskapen om att man även som tjänsteman kan ställas till svars för sina handlingar, kommer naturligtvis att öka ansvarstagandet vid all myndighetsutövning och därmed även professionalitet och rättssäkerhet.

Dessa två nämnda åtgärder har alla förutsättningar att påverka rättssäkerhet och trygghet i positiv riktning.

Åtgärder för en mer vital demokrati

-  Inför bindande folkomröstningar i samband med ordinarie val och ett mellan två ordinarie val, där folket får bestämma om viss budgetfördelning. Alltså vilka områden som svenska folket själv vill prioritera. Till exempel vilka energislag som ska prioriteras eller om rättsväsendet, bistånd, försvar, sjukvård, bidrag eller äldrevård ska prioriteras. Av praktiska skäl bör varje folkomröstning enbart påverka en del av budgeten, så att inga negativa ”ryckigheter” uppstår i en långsiktig planering.

Dessa folkomröstningar kommer att minska risken för situationer där politiker efter ”kohandel” med egoistiska inslag driver linjer och prioriteringar som över huvud taget inte delas av folkmajoriteten och som även påverkar tryggheten. En annan effekt kan bli att krav på folkomröstningar i specifika frågor mycket väl kan minska, genom folkets kontinuerliga inflytande över hur statens finanser används.

Att det kommer ett instinktivt motstånd mot förändringar får man ta för givet. Många makthavare har säkert svårt att ens förstå att man har en allvarlig bristande insikt i vanlig folks och företagares verklighet. Även självbilden kan ställa hinder i vägen. En självbild som också verkar rättfärdiga våra toppolitikers löner, som ska sättas efter kompetens och ansvar.

Att vår statsministers lön vida överstiger våra grannländers motsvarighet verkar vara en självklarhet. Likaså att den överstiger Frankrikes president. Onekligen en grandios självbild, som tyvärr visar en bekymmersam distans till verkligheten, även här.

Självfallet krävs en del planering för att få vad som nu nämnts att fungera, men det finns säkert betydande kompetens att tillgå om viljan finns. På sikt kan de föreslagna åtgärderna dock bidra till väsentligt bättre beslutsfattande och en mer vital demokrati, till gagn för svenska folket, långt överstigande kostnaden för åtgärderna. När det gäller folkomröstningar om budgetfördelning kan dessa dessutom ge ett väsentligt större engagemang och intresse för demokratin, än att bara ta sig till valurnorna vart fjärde år för att rösta på politiska partier.

Hur står det till med amerikansk demokrati?

Vi har sedan november 2020 noga och med stort intresse följt utvecklingen i USA, särskilt när det gäller två grundläggande förutsättningar för en fungerande demokrati och därmed den största möjliga garantin för rättssäkerhet och trygghet.

Den första är objektiviteten, faktakvaliteten och möjligheten till yttrandefrihet för den information som de röstberättigade kan få från massmedia och sociala medier.

Den andra är rättssäkerheten i själva valsystemet.

Varför är detta intressant för svenska förhållanden? Jo, det är ganska uppenbart. USA har nämligen sedan länge med rätta betraktats som världens ledande demokrati och vad som händer där påverkar oss både direkt och indirekt på många sätt. Dessutom är den intensiva debatt som förs i USA när det gäller dessa två förutsättningar så klart belysande och exponerar så tydligt förhållandena att de till stora delar även kan föras över på våra så mycket mindre svenska förhållanden.

Tyvärr verkar svensk massmedia och våra politiker inte förstå eller vilja förstå den grundläggande debatten om de två nämnda förutsättningarna och det fullständigt förändrade politiska landskap som nu växer fram i USA. Så därför följer vi händelserna uteslutande direkt via en hel rad amerikanska källor. Olika källor som av objektivitetsskäl täcker hela spektrumet av uppfattningar.

Vi återkommer med en utförlig analys av händelserna i USA senare under året eller i början av 2022 och vilka slutsatser man kan dra, som rör rättssäkerhet och trygghet som direkt berör även oss här i Sverige.